Vem ansvarar för igenväxningen?

Växtligheten når nya rekord i år. Det gäller både odlingsmarkernas avkastning men även i skog, längs vägar och vid fiskeplatser är tillväxten god, bland annat av lövsly! Sly brukar man kalla de spretiga rotskott och ’oönskade’ plantor av buskar, lövträd och risartade växter som växer vilt, särskilt i oanvända betesmarker, på hyggen, längs gläntor, stränder och i stigar dit solljuset når. Igenväxning av vikar, små tjärnar och edor är kraftigare än vad vi vant oss vid. Vem ansvarar för att röja upp fiskeplatser, fiskestigar och ‘ogräset’ i vattnen, frågar sig en del. Vad gör Långåfisket åt problemet?

– Iakttagelserna tar vi på allvar och det gäller även de problem som uppstår. Naturligtvis önskar vi att vi hade tillåtelse, tid och resurser att åtgärda nackdelarna, men tiden och arbetsinsatserna går åt i första hand för fiskevård och åtgärder för fiskars och vattenlevande organismers miljöer. Där ligger vår prioritering. I möjligaste mån försöker vi röja så långt vi hinner och har ekonomi till särskilt på rastplatser där vi har avtal med markägare, säger Helge Jonsson, ordförande i Långå Fiskevårdsförening.

Men vem ”bär ansvaret”? Det egentliga svaret på frågan är att det är markägaren som äger ansvaret för allt som växer på marken, både i praktiken och rent formellt! Allemansrätten tillåter inte att man börjar bryta grenar och annat, även om man kan tycka att det är befogat. Och om det nu är så att en lövruska döljer fiskestigens markering får man inte ens bryta bort den?

– I formell mening har man inte rätt till det, säger Helge Jonsson, men det är knappast någon markägare som skulle motsätta sig att det sker. Även markägare tycker att det är bra med markerade leder dit ’gångtrafiken’ leds. Allemansrättens tillåtelse att ströva fritt kan ju innebära slitage av områden som är värda att skydda från påverkan. Om man bryter en gren som sticker fram och hindrar fisket kan det förmodligen accepteras, men några mer omfattade ingrepp har man aldrig rätt till utan att fråga markägaren först.

– Vi måste hjälpas åt att hålla markeringar längs stigar väl synliga. Alla är kloka nog att inse vad som kan göras utan att det leder till någon nackdel för markägaren. Det system som Långåfisket har börjat använda för märkning av leder är att sätta dessa så högt att de syns på långt håll med mindre risker att döljas av sly, säger Helge Jonsson, och fortsätter: Självklart ska vi plocka upp skräp och ta hem det även om det inte är vårt eget. Störningen av skräpet upphör när allt skräp tas bort. Det försvinner inte om man bara klagar på att andra inte förstår bättre, säger Helge Jonsson.