Sevärt

Långå Skans. Befästning som tillkom efter freden i Brömsebro 1645. Den nuvarande stjärnformiga skansen byggdes i slutet av 1600-talet och stod färdig år 1700. Långå fick i slutet av 1600-talet en betydelsefull roll i försvaret av Sverige, sedan Långå, enligt den nya fortifikationsordningen som antogs under Drottning Kristinas tid, utpekade Långå som strategiskt viktig plats för en befästning, tillsammans med övriga skansar som lokaliserades i gränsområdena mot Norge. Långå Skans är värd ett besök både av historiska och kulturella skäl och som naturskön upplevelse vid Långåljusnans södra strand.

Strider har aldrig utkämpats vid skansen, men ett förtital soldater förlorade livet på grund av sjukdomar och är begravda på skansens begravningsplats på åkern öster om skansen. De kommer under sommaren 2020 att hedras med en minnessten; ‘Den okände soldatens grav’.

Under många somrar från mitten av 1940-talet var Långå Skans en populär festplats, med omtalat och lockande midsommarfirande.

Fornborgen i Skansberget är en lång, manshög stenmur, som byggts som värn och befästning någon gång under de många ofredsår som dominerade såväl under den norska som den svenska tiden. Oklart när den kom till, men antagligen någon gång på 1400- eller 1500-talet. Markerad stig leder upp till värnet från vägen till Skansberget. Terrängen består av klippblock med håligheter varför man ska vara uppmärksam och försiktig.

Hällmålningarna i berget Hovden, väster om Långå. Fortsätt byvägen rakt fram, passera skylt “Här slutar allmän väg” och fortsätt ca 1 kilometer över Mittåbron. Skylt till höger. Hällmålningarna är mer än fyra tusen år gamla och typiska för den tidens fiskar- och jägarfolk.

 

 

Soldatgraven efter gamla vägen till Långå, Karl XI:s väg. Två “svenska krigare” är begravna här, förmodligen officerare med namnen Björk respektive Asp. På deras inhägnade grav planterades en björk och en asp någon gång på 1940-talet. Märkligt nog har de inte växt eller förändrats sedan de planterades.

Unnsån (21 på kartan) låter sitt ringlande lopp ta vägen över historiskt intressanta slåttermarker där bönder i byn nyttjade varje möjlighet att ta hö som vinterfoder åt kreatur och hästar i ladugårdar och stall. Långåfiskets kulturarbetare har identifierat intressanta, stenbelagda vägar som användes och förnyat uppsatta skyltar med namn på olika ställen och slåtterängar. Stanna upp och föreställ dig det slitsamma men livliga arbetet. Den knappa skörden samlades och lades i ‘flak’ , berättar Bolla Johansson, och fraktades hem på vinterföret. Ett ‘flak’ fyllde en skrinda och kunde mätta en ko ungefär en vecka som innebar några tiotal liter mjölk och lite grädde. Av mjölken gjordes ost och messmör. Grädden kärnades till smör. En nybyggd bro tar dig enkelt över ån och på dess västra sida finns en trevlig rastkoja som välkomnar. Följ Unnsåns östra strand från parkeringen vid vägbron.

Mittåfallet efter gamla vägen till Grundsjön från Långå. Ett mäktigt storfall och ett mindre tröskelfall alldeles uppströms utgjorde en praktfull syn innan Mittån gjordes om till elproduktion och vattenföringen leddes in i Långå kraftverk. Fortfarande kan man föreställa sig hur det såg ut. I fallhöljan nedanför fallet finns öring av den gamla stammen kvar. Det går att klättra nere dit på egen risk men var mycket försiktig. Den gamla stenkistan längs fallhöljans ena sida bör inte beträdas.
Nedströms finns en lång kanjon som kräver avancerad kastteknik. Använd Spey-cast.

Mittåfallet är populär badplats och nyttjas för sina dramatiska natur- och skönhetsupplevelser. Stor försiktighet rekommenderas under eget ansvar!

Rändåfallet 1 kilometer uppströms från parkeringsplatsen vid den västra infarten till Långå. Mycket lätt att nå genom kortare vandring och är absolut besöksvärt. Rändån har letts ner i tunneln till Långå kraftverk för elproduktion med endast blygsam vattenföring som följd. Rändåfallen, det är flera i rad, är ändå värda att besöka. Där finns timrad raststuga. Medtag ved. Observera förbud mot klotter och nedskräpning.

Sågströmmen, Långåfallet och Saxvall. Väg 84 korsar Långåljusnan väster om byn och strax uppströms vägbron mynnar Rändån. Sågströmmen (nr 44 på kartan) skvallrar redan till namnet om vad den använts för och rester av den gamla sågen fanns kvar in på 1950-talet. Den var av betydande format jämfört med de små vattendrivna sågar som fanns på flera håll i byn, under tidigt nittonhundratal kompletterade med en ångmaskindriven såg.  Sågströmmen fick under 1920-talet en ny mening med betoning på ‘ström’ då kraften i Långåfallets fallande vatten omvandlades till elström och försörjde byn med el, huvudsakligen för belysning. Vintertid stöttades den av en bullrande diesel fram till kl 22.00. Elförbrukningen mättes i ‘antal ljuspunkter’ och försiktigheten innebar att de flesta nöjde sig med en ljuspunkt (lampa) i de rum som användes. Långt tidigare hade fotogenlampor införts; en fördel med elbelysningen var att lamporna inte osade. Före fotogenlamporna användes brinnande tjärstickor som belysning i ladugårdar och bodar. Det är lätt att förstå vilken spänning de gav!

Vid Saxvall anlades en modern skans (befästning) i början av andra världskriget och bildade en effektiv spärr i dalgången med betongbarrikader och sprängrör i bron. När den nuvarande bron byggdes förnyades skansen men är nu tagen ur drift.

Långåbadet för lek, bad, grillning, tennis och avkoppling. Långåbadet ligger i Stortjärn inom Långå by.
Uppskattat put&take-fiske med bl a regnbåge. Populärt anglingfiske efter gädda vintertid. Båt finns att hyra.

Långågården. Byn har två samlingslokaler, Långågården och Nytta&Nöje-lokalen (Folkets Hus). Långågården är populär mötesplats för kulturella aktiviteter, familjesammankomster, möten och gudstjänster. Långågården är samlingsplats för hantverk med traditioner från byns kulturhistoria. Där finns även en trevlig bagarstuga för tunnbrödsbakning och pizza.

Nytta&Nöje-lokalen används för det den heter. Där förekommer sammankomster med större publik vid både offentliga och privata tillställningar.

Installationer i Gruckån för dämning av ån och timmerflottning. Intressanta kvarlevor från den skogsindustriella epoken.

Hammarbergsvallarna. Gamla vägen mot Grundsjön, västerut från Långå by. Tag höger väster om byn och fortsätt till skylt Hammarberget på höger sida.

Långåvålen. Tag gamla vägen mot Grundsjön, vik av mot Lilla Sältjärn och följ skyltar till Långå Vindkraftverk. Tidigare en ostörd plats med vyer som sträcker sig in i Norge, Jämtland, norra Dalarna och ner mot Hälsingland. Användes sommartid under 1900-talet för skogsbrandbevakning. Det gamla utsiktstornet finns kvar från den tiden.

Lillfjället, på Grundsjöns sydsida. Lättvandrat med spännande naturtyper i omväxlande hedlandskap med vackra oaser där fynd kan göras ur fjällfloran. Rikt fågelliv. Ren, älg, lo och björn. Trevlig raststuga på östra sluttningen, halvvägs under toppen, även med möjlighet till övernattning. Populärt utflyktsmål vintertid men även för vandrare under sommaren.

Långåknätten, berget med ‘Äggskalstoppen’ är bergskedjan som avgränsar Långådalgången mot söder. En telemast står på toppen och dit leder en transportväg som är öppen för trafik via Skaltjärn, 68 på kartan. Den sista biten kan gärna bestigas till fots, särskilt om väglaget inte är helt säkert. Bedårande utsikt över Långå by och dess omgivningar.

Långåljusnans strandstig som går österut från parkeringsplatsen vid Skräddarsundet, nr 58. Vacker vandring i trollskog efter ett par hundra meter. Gott om platser som lämpar sig för spinnfiske och mete (kastflöte).

Romboleden blev namnet på den cirka 70 mil långa vandringsled som pilgrimer under medeltiden vandrade från Munktorp vid Mälaren strax öster om Köping till Nidaros, nuvarande Trondheim ca 25 mil från Långå in i Norge. Vallfärderna till Olav den heliges grav pågick fram till reformationen 1528, då dessa förbjöds. Romboleden är markerad inom Långå fiskevårdsområde (se kartan)