Lyrisk rapport och återfunnen håv

Fredrik Westmans upplevelse förpackad i essäform är väl värd publicering för att nå fler. Var så god! Stort tack och varmt välkommen tillbaka, Fredrik!  Här är Fredrik Westmans upplevelse från Anån sommaren 2020.

Hade mitt livs bästa torrflugedag igår.

I siffror: 15 öringar, 13 st 15-25cm, 1st 35cm, 1st 45cm+! 5 tappade.12 harrar, 8st 15-25cm, 4 st 30-35cm, 5-6 tappade  tot 50-60 hugg!

Förvandlingen har pågått hela veckan. Jag har druckit vattnet öringen simmar i, ätit öring, fått fler och fler röda prickar på hela kroppen, slutat använda vadarbyxor. Börjat tänka som en öring. Igår kväll uppstod total öringbalans. Öring in, öring ut.

Det började lite “illa” med bara en öring och fem harrar. Fina, men det var ju inte dom jag var  där för. Harrliga Harrjedalen ifrågasatte min voodoo.

Insåg att jag måste fokusera om. Jag kom in i zonen. Slutade blinka. Gick på instinkt. Hittade dom. Smög som en ninja, kastade som en gud.  Jag slutade vara Westman och blev #Troutman.

Tog åtta Öringar på ett par timmar, med en ganska fin 35cm+ som nummer nio. Jag var nöjd. 9-5 vs Harrarna.

Sen hittade jag STÄLLET. Platsen jag skulle paxat om jag var kung i ekosystemet. Förbruka minsta möjliga energi och äta maximalt. Skyddat bakom en sten med en strömkant son ledde alla flytande insekter över platsen. Spanade ett tag, såg ett försiktigt vak. Inte ett ivrigt plaskvak som dom orädda unga utan ett smart vak som tydde på försiktig, stor fisk. Måttade avståndet, kastade lite kort. Ett till, lite längre. Fick till perfekt presentation. Boom, tvärstopp, mothugg. Dans med urkraft. Öringen och jag. Hopp, rusningar och nervositet.

Försökte ta den snabbt och hårt så att den kunde återutsättas utan för mycket mjölksyra. Vill inte rubba ekosystemet genom att ta bort en apex predator som håller balansen i naturen. Med mjukt spö, 0,14 lina och darriga armar lyckades fjärde håvningsförsöket. Kroken böjd, på väg att gå av. Eufori. Guld. Minst 45cm. Några killar kom som på beställning snubblande förbi just då och tog en snabb bild. Höll försiktigt i och lät den återhämta sig. Tittade på den en stund medan den vilade. Majestätiskt gled den åter ut i strömmen. Jag sträckte armarna och la in en segersnus mitt fram. Som Rolfs kompis i the Shaku Hunter.

Jag hade lyckats, allt som hände nu var en bonus. Danica började flyga ut över vattnet. Med självförtroende på topp landades fem till, några med kast jag inte borde lyckats med. Maxlängd mellan fjällbjörkar till korta landningar på nackar mellan stenar, till bra presentation. Sländorna dansade, kvällen blev sen.

Några hungriga harrar gjorde sedan sitt bästa för att skapa total harrbalans, men jag slutade innan dom tog över. Insekterna tog däremot över. Bet mig i läppen, på ögonlocken, mellan fingrarna, t o m i handflatan.

Kvällen slutade med smått otroliga 15 fångade öringar och 12 harrar. Drygt tio till tappade. 50+ påslag. Och kanske 100 insektsbett. Men vem bryr sig, pain is temporary, glory lasts forever!

Jag peakar förmodligen som fiskare nu. Dags att åka hem.

#becomingtroutman  #CallethYouBecomethI #thetroutwhisperer #öring #tänksomenöring #blienöring #ettmednaturen #drömmerjag #enmidsommarnattsdröm #solsting #hybris  #flugfiske #torrfluga #flyfishing #sightfishing #itonlycountsonfly #matchthehatch #deaddrift  #trout #troutbum

PS1. Pga varmt vatten gjorde jag release i vattnet och oftast direkt ur håven så långt möjligt. Den stora behövde dock fotas.. DS.

PS2 Den tappade håven återfunnen av två vänliga fiskare!