Långåfiskets bibliotek är under uppbyggnad och tanken är att här ska finnas pressklipp, tips om litteratur, video och medier om fiske samt mer övergripande information och kommentarer om aktuella ämnen. Här kommer även att finnas dokumentation som normalt inte finns under övriga rubriker på hemsidan.

Biblioteket kan ses som del i Långåfiskets kultursatsning. Den syftar till att öka upplevelsen av fisketuren med uppgifter och information om fiskekulturen i Långå och uppmärksamma intressanta platser och historiska lämningar i landskapet. Ambitionen bakom Långåfiskets kulturprogram är att bidra till känslan av större delaktighet i det upplevelsevärda.

Boken om Grundsjörödingen
I december 2020 utkom boken Grundsjöröding – en presentation av Grundsjöprojektet i Härjedalen av Helge Jonsson. Boken innehåller data, redovisningar, beskrivningar, berättelser och annat läsvärt om det smått unika projektet där olika intressenter, med skilda uppdrag i samhället, enats kring ett gemensamt mål – att bevara Grundsjörödingen för all framtid i Grundsjön. Boken kan skaffas via info@langafisket.se eller läsas via länk här på www.langafisket/grundsjoprojktet
Grundsjöprojektet ägs av Fortum Sverige AB, Härjedalens kommun, Långå fiskevårdsområdes förening, Länsstyrelsen i Jämtlands län samt Särvsjöns samfällighetsförening. Projektets tidsperspektiv är i första hand tio år med årlig uppdatering av avtalet.

HEDEFLUGAN – Sveriges första flugserie

För första gången i svensk flugfiskehistoria presenteras den hundraåriga, första svenska flugserien, Hedeflugan, i Helge Jonssons berättelse om skomakaren Oscar Fick och hans dotter Alma Nordlund. Missnöjet med de importerade engelska flugorna gjorde att Oscar Fick började skapa sina egna flugmönster med förebilder ur den insektsvärld han fann vid Ljusnan och andra fiskevatten mitt i Härjedalen. Redan som femtonåring blev dottern Alma hans medhjälpare och som efterträdare fullbordade hon serien.

Sara Edman har detaljstuderat alla flugorna och återger dem med fotografisk skärpa. Sara Edman har även formgett boken.

SISTA EXEMPLAREN  säljs nu till förmån för Långåfiskets kultursatsning. Pris 150 kronor varav 50 kronor går till Långåfisket. Frakt tillkommer. Boken beställs via helge.jonsson@incorema.se

Oscar Fick och Hedeflugorna är unika i svensk flugfiskehistoria! Denna viktiga bok handlar om en bortglömd flugfiskare och hans flugor och presenterar dem för dagens och morgondagens flugfiskande skaror!                                                                                                                    Lars-Åke Olsson

En lucka i den svenska flugfiskehistorien är härmed fylld. Det är dessutom ett personligt och fint tecknat porträtt av en av våra tidiga flugfiskehjältar och hans flugbindande dotter.                William Moberg-Faulds

Boken om Hedeflugan innehåller 30 kapitel och har 88 fotografier och illustrationer, däribland foton och beskrivning av de 35 flugorna. Här är några kapitel i urval:

• Vem var Oscar Fick
• Alma, ung, begåvad och framåt
• Motiverad att binda egna flugor
• Ljusnan som universitet
• Den självlärde, hängivne flugbindaren
• Skicklig flugfiskare
• Bambuspö med toppknuten lina
• De engelska flugorna
• Hedeflugornas biotop
• Varumärket Hedeflugan
• Ett avgörande möte mellan giganter
• Färnström och Bellander som dopförrättare
• Flugbindarverkstan
• Hedeflugan – den första svenska serien
• 39 304 flugkombinationer räcker hela livet
• Hedeflugan flyger in på slottet
• Krokresan
• Oscar och Broder Tor
• Konsten att binda en Hedefluga
• Hedeflugan i fint sällskap i London

145 sidor, rikt illustrerad med fotografier, däribland på alla 35 flugorna. Inbunden, hårda pärmar, tygrygg.     Copyright: Helge Jonsson och Incorema AB    Omslag: Thommy Gustavsson
Layout och produktionsledning: Sara Edman, Create Communications AB  Foton av hela flugserien: Sara Edman
Produktion: Incorema AB Publishing & Förlag www.incorema.se
Tryckt hos: Åtta.45 Tryckeri AB, Solna, 2012  ISBN 978-91-976023-3-4

LÅNGÅFISKETS PERSPEKTIV
Rapport om sportfiskares intressen, behov och engagemang. Undersökningen utgick ifrån frågan ”Finns det något mer som kan intressera sportfiskare förutom att köpa fiskekort, fiska och resa härifrån?” Rapporten innehåller uppgifter om hur undersökningen organiserades och finansierades, samt om metoder och hur den genomfördes. Resultat och slutsatser från olika delområden redovisas. Tipps på utveckling av erbjudanden, tjänster och produkter. ’Långåmodellen’ är en modell för att engagera, samverka och samarbeta med fler intressenter och resurser än enbart inom närområdet i Långå.
Projektledare och författare: Helge Jonsson
Rapporten kan beställas från info@langafisket.se

MILJÖANPASSNING AV VATTENKRAFTEN        Synpunkter, önskemål och anspråk på omprövning av vattenkraft domar

Långå Fiskevårdsområdes Förening

 

Till   Länsstyrelsen i Jämtlands län

 

Flera av vattenkraftens negativa konsekvenser går att rätta till med åtgärder som tillgodoser både kraftintresset och miljöintressena. Det hävdar Långå Fiskevårdsområdes Förening som har formulerat idéer, önskemål och krav i samband med omprövningen av vattendomar för Ljusnan och Mittån. Flera naturvärden kan bevaras och utvecklas inom processens ramar. Enligt Långå FVOFs bedömning och slutsatser är det ett unikt tillfälle att korrigera de negativa konsekvenserna av kraftutbyggnaderna.

 

Långå FVOF och Långåfisket ser sig inte som ’motstående intresse’ utan är en ’samverkande intressent’ som kan bidra med kunskap och kompetens. Vårt huvudfokus och ansvar är naturligtvis natur- och miljöintresset, men det innebär samtidigt att vi behöver inse och förstå elförsörjningens del i människors livskvalité och samhällsutvecklingens behov.

 

I första hand riktas bifogade PM till Länsstyrelsen i Jämtlands län för dess ansvar i processen. Till att börja med vill vi att länsstyrelsen använder underlaget som begäran om en riktad objektsinventering för att med denna som utgångspunkt överväga behovet av en fördjupad utredning som ska leda till ansökan hos miljödomstolen för omprövning av vattendomar genom de åtgärder som vi presenterar här.

 

Samtidigt sänds bifogade PM till Fortum Sverige AB för kännedom, information och som underlag för överväganden och ställningstaganden som berör och i övrigt kan vara av intresse för bolaget. Fortum, länsstyrelsen, Härjedalens kommun och Långå FVOF har positiv erfarenhet av samverkan och samarbete i Grundsjöprojektet, där bolaget, även ur ett elmarknadsperspektiv, kan se flera fördelar för hållbarhetsstrategi och goodwill-värden.

 

Sammanfattningen av  Långå FVOFs omprövningsförslag är följande:

1. Ljusnan nedströms Lossen:

Minimitappning 3,5 m³/sek maj – oktober och 1,4 m³/sek november – april.                                      Medelvattenföring före utbyggnad: 23 m³/sek. Minivattenföring idag: 0,4 m³/sek.

2. Mittån nedströms Grundsjön:

Minimitappning 2 m³/sek maj – okt och 0,5 m³/sek november –   april.

Medelvattenföring före utbyggnad: 14 m³/sek. Idag ingen tappning.

3. Miljöprojekt för Mittån, pilotprojekt, med samkörning av kraftintresse och naturintresse med hjälp av Grundsjömagasinets kapacitet.
4. Grundsjöprojektet fortsätter
   • huvuddragen i nuvarande (2026) grundavtal och avtalsbilaga.
   • satsningen på ECOSJÖN
   • magasinet utvecklas som resurs med ny kapacitet, ”resursvatten”, för både elförsörjning och natur-/miljövärden

 

Långå Fiskevårdsområdes Förening                               Långå den 31^a mars 2026

Helge Jonsson

Styrelseordförande                                                                              2 bilagor

 

Långå Fiskevårdsområdes Förening                                   Bilaga 1

 

Möjligheter, önskemål och krav vid miljöprövning av vattendomar.

Ljusnans och Mittåns vattensystem. Härjedalens kommun, Jämtlands län.

Bakgrund och motiv finns redovisade i slutet av dokumentet, bilaga 2.

Omprövning av vattenkraftdomar syftar främst till nya miljövillkor med största möjliga nytta för vattenmiljön och att samtidigt säkra en nationell, effektiv tillgång till el från vattenkraft. Långå Fiskevårdsområdes Förening, Långå FVOF, instämmer i detta.

Bakgrunden till att Långå FVOF sammanställt nedanstående idéer, önskemål och anspråk, ska ses som att vi i mer än tre hundra år förstått att bevara och använda fisket som tillgång av en skyddsvärd naturtillgång för varje generation. Strategierna för Långå FVOF utgår från bevarande, vård och användning av ursprungliga fiskarter med naturlig reproduktion i produktiva biotoper. Dessa är till för människors behov av harmonisk balans mellan naturkvalité och livskvalité. Betydelsen och nyttan av fisket som användbar naturtillgång ökar i betydelse i privat-, närings- och samhällslivet.

Utgångspunkter för omprövningen är de villkor som formellt gäller enligt avtal och den process som följer av dessa. Samtidigt är det viktigt och möjligt att åtgärda misstag som gjordes tidigare för att bilda, värna och använda nya natur- och miljövärden även i bredare perspektiv med samtidigt beaktande av kraftintresset.

Omprövningen av vattendomar i Sverige är ett unikt tillfälle som kan skapa eller åtminstone återbilda delar av förlorade naturtillgångar och miljöer på plats, även om det blir i annat format. Samtidigt ska man inte utesluta potential i att den reglerade vattenkraften kan kompensera och tillföra andra natur- och miljövärden. Ett regleringsmagasin kan även visa sig vara en resurs för att hantera klimateffekter, som inte förutsågs för femtio år sen, och vara ett medel för hushållning med vatten i fler sammanhang och för fler behov.

Samkörning av vattentillgången i ett regleringsmagasin kan utvecklas till att tillgodose huvudintressena: energi, natur och miljö.

Långå fiskevårdsområde hör till ett av landets hårdast exploaterade områden för elproduktion genom vattenkraft och vindkraft med påverkan och skador bland naturtillgångar och miljöer. Vindkraft och ökande andel solgenererad energi har radikalt ändrat vattenflödena nedströms Långå kraftverk och därmed möjligheter och förutsättningar för fiskar och andra vatten-levande organismer med nackdel för sportfiske, husbehovsfiske och rekreation. Att återskapa sportfisket i Mittån skulle kompensera en del av problemen i Långåljusnan.

Långå Fiskevårdsområdes Förening har sammanställt önskemål och anspråk som underlag för miljöprövningsprocessen. Föreningen är samtidigt till förfogande med kompetens och resurser för att forma nya natur- och miljövärden med bibehållen elproduktion eller rimlig inverkan på kraftintresset. Här kan villkor och användning av vattenresurserna för elproduktion kombineras och utvecklas för bevarande och användning av biologisk mångfald för människors behov av natur- och livskvalité och samtidigt vara tillgång i Sveriges energiförsörjning.

Inom Långå FVO har omfattande arbeten och investeringar gjorts för att lindra effekterna av flottledsrensning och exploatering av vattenkraft, där naturmiljöer har kunnat återbildas om än i annat format.

Långåljusnan-projektet genomfördes av Långå FVOF åren 2015 – 2020, då strömsträckorna nedströms Lossendammen renoverades efter flottledsrensning. Sträckan är idag som den var tänkt av naturen med dess ringlande lopp, med djuphålor som mildrar effekterna av torrår, falltrösklar som syresätter vattnet och leder fisken, lävatten för reproduktion, insekts- och fågelliv. Där finns möjligheter att uppnå ytterligare natur- och miljövärden genom liten justering av nuvarande minimitappning med marginell inverkan på kraftintresset.

Inom Långå fiskevårdsområde är de reglerade Grundsjöarna områdets ’innanhav’. Grundsjöprojektet är sedan 2004 en unik åtgärd i Sveriges energiförsörjning med samtidig satsning på biologisk mångfald. Trots skilda ansvarsområden och uppdrag i samhället ägs och genomförs projektet i gott samarbete och samverkan med länsstyrelsen (statens bevarandeintresse), Fortum Sverige AB (kraftindustri och elförsörjning), Härjedalens kommun (rekreation och besöksnäring) samt fiskevårdsområdena i Långå och Särvsjön (biologisk mångfald och sportfiske).

Projektet syftar främst till att bevara den unika rödingstammen, ’Grundsjörödingen’, med dess specifika genetik och ursprung.

I samband med omprövning av vattendom för Grundsjöarna finns nu möjligheter att med rimliga insatser återbilda den idag torrlagda Mittån för biologisk mångfald, med natur- och miljövärden för attraktivt sportfiske och samtidig energiutvinning från Grundsjömagasinet i Långå kraftverk. ”Samkörning” av vattentillgången är möjlig för att tillmötesgå kraft- respektive naturintressena.

Med sina kunskaper och erfarenheter är Långå FVO rätt plats för ett pilotprojekt som samlat grepp om bevarande, vård och användning av exploaterade vatten- och naturresurser även i fler och bredare perspektiv. Vunnen kunskap, kompetens och erfarenhet inom Långå FVOF bör ses och användas som en tillgång i omprövningsprocessen.

I juli 2025 beslutade styrelsen för Långå FVOF att tillsätta en särskild arbetsgrupp för att ta fram aktuella synpunkter och underlag för föreningens förhållningssätt, överväganden och förslag inför omprövning av vattendomar för miljöanpassning. Rapport (bifogas nedan) lämnades till årsstämman i Långå FVOF den 30 mars 2026 där den enhälligt godkändes och antogs som handlingslinje.

 

Förhållanden och underlag för en omprövning av vattendomar som rör Långå Fiskevårdsområde.

Länsstyrelsens bedömning är att ur, ett regionalt perspektiv, de biologiska värdena i Ljusnans källflöden är mycket höga och det är mycket angeläget att det släpps fram vatten i tillräcklig omfattning i såväl Ljusnan nedströms Lossen som i Mittån nedströms Grundsjöarna.

Långå Fiskevårdsområdes förenings egna intressen och slutsatser ansluter i allt väsentligt till vad länsstyrelsen i Jämtlands län och Härjedalens kommun tidigare framfört i frågan. Vi anser att

• ökad minimitappning behövs för Ljusnan/Långåljusnan nedströms Lossendammen,
• minimitappning införs för Mittån nedströms Grundsjödammen,
• naturvärden kan återbildas genom ett pilotprojekt i Mittån, nedströms Grundsjödammen, med ’samkörning’ av vattentillgången för både kraftintresset och natur- och miljöintresset
• fortsatt investering i att rädda och bevara den riksintressanta, skyddsvärda Grundsjörödingen i Grundsjömagasinet
• fortsatt utveckla konceptet ECOSJÖN™ genom att skapa sjöar i sjön med dammar i dammen samt ’spegeldammar’ och sänkor i magasinets bäckfåror.
• Grundsjödammens kapacitet bör utredas där något höjd dämningsgräns skulle skapa ’resursvatten’ som prioriteras och används av natur- och miljöskäl för biologisk mångfald i Mittån.
• Grundsjömagasinet bör identifieras som resurs för fler samhällsbehov än enbart elproduktion, däribland förändringar i miljö och klimat.

Dessa åtgärder är möjliga att genomföra samtidigt som inverkan på kraftintresset är rimligt och väsentligt under förhandlingsutrymmet. Miljönyttan ger effekter som mångdubbelt överstiger kostnaderna.

Ljusnan är huvudvattendraget med ett vattensystem som omfattar stora delar av kommunens yta. Den totala sjöytan är 520 km² av landskapets totalt ca 13 000 km² men andelen strömvatten är desto större; sammanlagt 760 km med en medelvattenföring överstigande 1 m³/sek.

Fiskbestånden i kommunens västra delar och Långå FVO domineras av ädelfiskarterna öring, röding, harr och sik. Övriga arter är abborre och lake samt gädda, dock inte i Grundsjömagasinet. Enskilt ägda fiskevattnen i Härjedalen är samordnade i 20 fiskevårdsområdesföreningar där Långå fiskevårdsområde är fem kvadratmil stort med ett oräkneligt antal fiskeplatser och ett åttital utpekade fiskevatten i form av sjöar, tjärnar, sel och fyra mil strömvatten.

Långåfisket har hävdats i mer än tre hundra år som tillgång av en skyddsvärd och användbar naturresurs. Äldsta kända dokument är från maj 1716.

Fiskevårdsföreningen marknadsför fisket under namnet Långåfisket™. Inom Långå fiskevårdsområde säljs årligen fiskekort för mellan 400 000 och en halv miljon kronor. Dessa representerar ungefär 10 000 fisketillfällen. Huvuddelen av fiskare kommer från Hälsingland, Medelpad, Stockholm, Uppsala, Västerås och övriga Mälardalen, samt från Norge och Finland.  I växande grad kommer besökare från centraleuropeiska länder. Långåfisket är därmed av väsentligt intresse för Härjedalens kommun och besöksnäringen i region Jämtland/Härjedalen samt för Jämtlands län.

Ljusnans vattensystem är hårt exploaterat för utvinning av vattenkraft. De stora utbyggnaderna i västra Härjedalen skedde efter andra världskriget, då Lossen-magasinet anlades, tätt följt av exploateringen av unika Övre respektive Nedre Grundsjön och byggandet av Långå kraftverk. I vattendomen tilläts överledning av vatten från angränsande Övre Särvsjön med katastrofala konsekvenser för den skyddsvärda Grundsjörödingen genom invandring av konkurrerande sik. Vattenkraftepoken avslutades under 1970-talet.

Långå kraftverk representerar ca 20 % av det totala omprövningsutrymmet för denna del i Härjedalen. Det uppgår till totalt till 104 GWh.

Långåljusnan nedströms Lossendammen.

Sträckan är totalt 25 km med långa strömsträckor, lugnvatten, ”håar” och en större sjö, Orten, med en areal av ca 200 ha. Före kraftutbyggnaden och de kraftiga flottledsrensningar som utfördes för flottning av timmer var denna del av Ljusnan ett vattendrag med stora naturvärden, varierade naturtyper med blandning av vildmark, skogsskötselområden och bosättningar med kulturmark. Fiskbestånden var rikliga och fisket efter harr betraktades som unikt för sportfiske, särskilt för flugfiske. I sjöar och lugnvatten förekom betydande husbehovsfiske.

Genom Långåljusnan-projektet 2015 – 2020 har Långå FVOF restaurerat strömsträckorna med mycket lovande resultat som biotop, för biologisk mångfald och som sportfiskevatten. Idag påminner de renoverade strömsträckorna om tiden före flottledsrensningen dock med reglerad minimitappning och utan vårflod. Investeringar i åtgärderna uppgick till drygt 11 miljoner kronor plus värdet av cirka 3 000 arbetstimmar oavlönat, ideellt arbete, värda ca 1 miljon kronor. Finansieringen har skett dels med egna medel, dels med statliga- resp. EU-bidrag, bidrag från Sportfiskarna, samt kraftindustrins regleringsmedel för åtgärder av uppkomna skador till följd av kraftexploatering.

Medelvattenföringen på sträckan var tidigare 22 m³/sek. Enligt gällande vattendom är dagens minimivattenföring 0,4 m³/sek. Omprövningsutrymmet (5 %) utgör 10,97 GWh.

Provtappningar skedde sommaren 2005 på sträckan med olika flöden med volymerna 0,9 m³/sek, 3 m³/sek respektive 9 m³/sek.

För att sträckan ska nå en kapacitet nära de förhållanden som rådde i dess ’naturliga’ tillstånd (förutom vårflod) föreslås en höjning av minimivattenföringen till 3,5 m³/sek under sommarperioden, 1/5 – 31/10, och under vintertid 1/11 – 30/4 till 0,8 m³/sek

Den beräknade produktionsförlusten för såväl sommar- som vinterperioden förmodas ligga på rimlig nivå i förhållande till produktionsvärdet och klart inom förhandlingsutrymmet.

Förutom värdet för biologisk mångfald i vackra och tämligen ursprungliga miljöer, ges sportfisket nya förutsättningar för utövning, upplevelser, boende, guidning som typiska inslag i den lokala infrastrukturen.  Ett nytt levande vattensystem återskapas som ”fiskevårdsområde i fiskevårdsområdet”, i något vi kallar Naturvärlden™.

Mittån nedströms Grundsjömagasinet.

Mittån från Grundsjödammen till utloppet i Långåljusnan är 12 km med en fallhöjd på 190 m. Sträckan är helt torrlagd nedströms Grundsjödammen frånsett begränsade källtillflöden och får genom utloppet av Unnsån ett tillskott på ca 0,3 – 0,4 m³/sek. Medelvattenföringen på sträckan var före Grundsjöarnas reglering

14 m³/sek. Ett stort antal ’spgeldammar’ anlades under 1970-talet som åtgärder för landskapsbilden. Dammarna motiverades och genomfördes främst som en del av dåtidens idéer om landskapsarkitektur.

Mittån går genom ett vildmarksområde med storslagna naturscenerier med berömda och välbesökta Mittåfallet (20 m fallhöjd), canyons och intressanta bergformationer. I de västligaste delarna med naturtyper som kan klassas som orörd vildmark. Fisket före utbyggnaden var av mycket god kvalitet framförallt öring, men även förekomst av harr i de nedre sträckorna. Ån kunde hålla öring i storlekar över kilot. Biflöden var betydande föryngringslokaler för den ursprungliga öringen med flertusenåriga stamtavlor.

Mittån är möjlig att återskapa till en värdefull naturtillgång med ett intressant öringsfiske. Detta förutsätter minimitappning från Grundsjömagasinet samt vissa rensnings- och renoveringsåtgärder bland annat i de anlagda spegeldammarna för att öka deras kapacitet att hålla en betydligt större vattenmängd. Det ger kapacitet att motstå konsekvenser av torrår, varmare klimat och ger ’reglerförmåga’ med hänsyn till prioriteringar som behöver göras för elkraftintresset och elsystemets behov.

Grunden för projektidén samlas inom begreppet ’samkörning’ och syftar till bästa nyttjande av vattenresurser för de konkurrerande intressena elförsörjning (inklusive systemkraven om reglerkraft vid bortfall av vindkraft) respektive vattnets försörjning av levande naturmiljöer. Det bör finnas möjligheter att identifiera och nyttja variationer i kraftintresset/systemintresset respektive natur- och miljöintresset och fördela vattentillgången i Grundsjömagasinet i tid och volym för respektive behov. Minimitappning från Grundsjömagasinet har vi gett namnet ’resursvatten’,

det vill säga en tillgång som uppstår dels genom samkörning av kraft- och natur-intressena, del genom viss ökning av magasinets lagringskapacitet.

Samkörning. För att minimera och anpassa behovet av tappning från Grundsjömagasinet för ’naturintresset’ och samtidigt tillgodose kraftintresset, föreslås ett särskilt utvecklings- och demonstrationsprojekt, ett pilotprojekt, med ’samkörning’ av vattentillgången där bl a drifttekniska och marknadsmässiga förutsättningar behöver klargöras.  På så sätt går det att hantera och fördela vattnet efter behov för elproduktion respektive behovet av vatten för biologisk mångfald, för fisk och för övriga vattenlevande organismer.

Åtgärderna handlar bland annat om att identifiera variationer och växlingar i respektive behov, indata för styrning och system, metoder och mekanismer för rationell drift samt policyer för att hantera konsekvenser där kraftintresset ska prioriteras. Det senare är dessutom möjligt att hantera genom ökade vattenvolymer i några spegeldammar i åfåran som reserver när kraftbehovet temporärt överstiger natur- och miljöintresset.

Ekonomiska förutsättningar för ’samkörning’ behöver utredas. För Långå FVOFs styrelse och i huvudavtalet för Grundsjöprojektet finns anspråk på ’rimlighet’ som vägledning, kriterium och villkor för konstruktiva och långsiktigt hållbara lösningar.

I samband med miljöanpassning av vattendomar för Ljusnan och Mittån

behöver kraftintresset respektive naturmiljöintressena ges en rättvis status och hanteras och belysas bl a utifrån samhällsvetenskapliga och nationalekonomiska perspektiv.  De två särintressena – kraft- och systemintresset respektive natur- och miljöintresset är på det här stadiet likvärdiga utifrån sin betydelse för människor, samhällsutveckling och framtid.

I sammanhanget behöver vindkraftens medfinansiering undersökas med hänsyn till dess behov av reglerkraft, en faktor som inte fanns med i den ekonomiska bedömning som gjordes för elförsörjningen genom de nu gällande vattendomarna. Ej heller fanns börshandelns innebörd och konsekvenser med i det underlaget.

Målet för projektet är att återskapa betydande naturvärden och stora vinster för sportfiske och besöksnäringen i en av kraftindustrin hårt exploaterad del av Härjedalens kommun. I Mittåns nedre delar, ca 8 kilometer, finns förutsättningar att återetablera en långvandrande storöring genom dess nedre lek- och reproduktions-område med Långåljusnan som tillhörande magasin och uppväxtområde. I övre delar av ån, ca 4 km, kan ett betydande sportfiske efter strömstationär öring återetableras.

Utbud av denna typ av fiske är en stor bristvara i fiskekommunen Härjedalen. Värdet av sådana åtgärder kommer att gynna rekreation, turism och besöksnäring i betydande omfattning. Förutom att där uppstår naturmiljöer med ursprungliga karaktärer för biologisk mångfald med ökad förmåga mot klimatkonsekvenser.

Mittån, nedströms Hovdebron mot utloppet i Långåljusnan, är åtgärdad inom ramen för Långåljusnan-projektet och avsatt, med fiskeförbud, som reproduktionsområde för öring.

Minimitappning

Provtappningar genomfördes och dokumenterades sommaren 2005 med 0,2 m³/sek, 1,3 m³/sek och 2,6 m³/sek. Sträckan kan återställas genom minimitappning om 2,0 m³/sek, perioden 1/5 – 31/10 samt  vintertid 0,4 m³/sek, 1/11 – 30/4.

Omprövningsutrymmet (5 %) utgör 11,67 GWh. Kraftförlusten kan möjligen inskränkas till några få procent av produktionsvärdet. Skulle vattenvolymen ”resursvatten” i Grundsjömagasinet kunna ökas något bör det leda till nära noll förlust i krafthänseende.

Långå FVOF önskar därmed att sådana åtgärder kan genomföras för Mittån som pilotprojekt inom Långå FVO och därmed som modell nationellt, men även internationellt. Finansiering av projektet bör vara av intresse för stat, vetenskap, kraftindustri, näringsliv och fonderade medel för vattenkraftens miljöanpassning samt för EU. Naturligtvis även för många av Sveriges 2 000 fiskevårdsområden.

Grundsjömagasinet

Grundsjön har i nationellt perspektiv ett rödingbestånd med genetik, tillväxt, reproduktionsförmåga och kvalitet som måste tillmätas högsta nationella skyddsvärde för all framtid.

I vattendomen tilläts överledning av vatten från Övre Särvsjön efter rotenon-behandling som skulle hindra en överföring av icke önskvärda arter – främst sik – till Grundsjön. Åtgärden visade sig vara meningslös, vilket var känt redan innan, och sik har överförts via tunneln och bildat bestånd i Grundsjömagasinet. Den nationellt skyddsvärda Grundsjörödingens existens och överlevnad hotas därmed genom detta misstag.

Sedan 2004 har åtgärder vidtagits, på länsstyrelsens initiativ. Detta sker genom det s k Grundsjöprojektet som är en investering i biologisk mångfald för att rädda beståndet av Grundsjöröding för all framtid, bl a med riktat decimeringsfiske efter sik och särskilda åtgärder för reproduktion. Projektägare är Länsstyrelsen i Jämtlands län, Härjedalens kommun, Fortum Sverige AB, Långå FVOF samt Särvsjöns bysamfällighet. Årsbudgeten är ca 500 000 kronor (2026) med Fortum Sverige AB som huvudfinansiär för två tredjedelar, 65 000 kronor i statsbidrag och resten i form av kraftindustrins regleringsmedel. Långå FVOF genomför verksamheten efter upphandling och avtal med styrelsen för Grundsjöprojektet samt bistår därutöver med betydande ideellt arbete.

För att öka effektiviteten i det riktade reduceringsfisket sker det sedan sommaren 2025 med flytryssja med dubblering från sommaren 2026. Grundsjösiken är av mycket god kvalité med ökande potential som matfisk. Fångsten vidareförädlas för storkök bl a för skolor och äldreboenden i Härjedalen.

Problemområden är näringstillgång, näringskonkurrens och torrläggning av bottnar med frystorkning av rom. En idé som Helge Jonsson, ordförande i Långå FVOF och projektstyrelsen, presenterade 2014 skulle dammar i dammen skapa sjöar i sjön med förmåga att öka näringstillgången och hindra frystorkning av rommen. Projektidén har utvecklats och ligger nu inom Fortums projektorganisation med sikte på att finnas som pilotanläggning 2029 med namnet ECOSJÖN™.

Inom ramen för miljöanpassning av vattendomar föreslår Långå FVOF dessutom att enkla reservoarer inom dämningsområdet anordnas där mindre vattenmängder blir kvar, ungefär som ’spegeldammar’, i magasinet. Där kan lagd rom kläckas och näringsproduktion uppstår inom två meters djup. Spegeldammarna anordnas företrädesvis i bäckfåror som sträcker sig längs magasinets bottnar på nivåer ca 5 – 10 meter under övre dämningsgränsen.

Genomförda provfisken i mindre vattensänkor visar att där finns fisk och vattenlevande organismer under tider då magasinet når sin lägsta dämningsgräns. Detta talar för att idén kan fungera och ge ett visst bidrag för överlevnad och biologisk mångfald i magasinet.

 

Lång Fiskevårdsområdes Förening

Helge Jonsson

 

Bilaga 2

Sammanfattning av  Långå FVOFs omprövningsförslag samt sakupplysningar, förklaringar och argument som stödjer förslaget.

 

Åtgärder:

1. Ljusnan nedströms Lossen: Minimitappning 3,5 m³/sek sommar och 1,4 m³/sek vinter. Medelvattenföring före utbyggnad: 23 m³/sek.
2. Mittån nedströms Grundsjön: Minimitappning 2 m³/sek sommar och 0,5m³/sek vinter. Medelvattenföring före utbyggnad: 14 m³/sek.
3. Pilotprojekt för Mittån med samkörning av kraftintresse och naturintresse för biologisk mångfald i Mittån.
4. Grundsjöprojektet fortsätter
   • huvuddragen i nuvarande (2026) grundavtal och avtalsbilaga.
   • satsningen på ECOSJÖN
   • magasinet utvecklas som resurs med ny kapacitet, ”resursvatten”, för både elförsörjning och natur-/miljövärden

 

 

  Bakgrund och motiv:

Långåfisket är begrepp, samlingsnamn och kvalitétssymbol för Långå Fiskevårdsområdes Förenings inbjudan och löften till sportfiskare och alla som söker upplevelser i fjällnära kultur- och vildmarksområden. Långåfisket är en prioriterad livskvalité för boende, deltidsboende och besökare. En resurs för näringsliv och besöksnäring. En användbar tillgång idag och för framtiden. Långåfisket bidrar till att Härjedalen är Jämtlands läns viktigaste fiskekommun.

 

Långå FVOF sköter förvaltning, bevarande, vård och tillgänglighet av en skyddsvärd naturresurs. I mer än trehundra år har denna tillgång hävdats och använts.

 

Föreningens verksamhet och utbud genom Långåfisket har betydelse för hela bygden och förknippas med följande värden:

 

• naturresurs med ursprungliga, vildlevande, naturligt reproducerande fiskarter i friska fiskevatten
• miljöer i historiskt kulturlandskap, skogsland, hedar, fjäll och vildmarker
• innehåll i form av sjöar, strömvatten, bäckar, uppskattade badplatser, biotoper, vandringsleder, besöksvärda kulturlämningar, service och upplevelser
• erbjudande och tillgänglighet i form av upplåtna fiskevatten, vårdad resurs, ett femtital ordnade stigar och leder, skydd och rastplatser
• Långå Skans som försvarshistorisk kulturskatt och mötesplats runt lägerelden vid FISKELÄGET vid skansen
• tillgång och utbud för privata behov av samhällsservice och rekreation för boende, deltidsboende med distansarbete och besökare
• inslag i rikt föreningsliv för avkoppling, gemenskap, kultur och bildning, nöje och äventyr
• livskvalité och naturkvalité i balans för livsstil, personlig utveckling och harmoni
• potential och betydelse för företagande, ekonomiska värden och sociala behov

 

Utdrag ur: Långåfisket 2025 07 15/HJ